Oringen i Halland blev, ävan fast det såg mörkt ut veckan innan, en solskenshistoria. Varmt, solsken och inget regn. Arrangörerna hade verkligen tur med vädret. Regn veckan före och regn dagen efter sista etappen. Fyra av de fem etapperna gick dessutom på regnsjukt område som vid regn hade blivit rena leråkern. Framför allt på parkeringarna.
Sammanfattningsvis så var det bra banor och fin terräng.
Det negativa var kartkopletteringar med nya hyggen samt att banpåtrycket ej öppnades upp.
Etapp 1 var lättlöpt, rent på marken, med bitvis stark kupering. Kontrollpunkterna var relativt lätta, men det gick att spara tid genom att noggrant studera vägvalen för att undvika den starka kuperingen.
Enda missen för O-Ringenarrangörerna var nog trafiken. Själv var jag ute i god tid som tur var. Ca 1 timme EXTRA tog resan till Arenan. Det fanns deltagare som fick nya starttider p.g.a. detta.
Etapp 2: Terrängen var väldigt fin, dock lite krävande. Jag tror att dom flesta tyckte det var kul.
Trafiken flöt på lite bättre än igår men fortfarande ganska trögt.
Etapp 3 
Och en tävling som verkligen var annorlunda. Målet beläget precis vid havet vilket gjorde att många tog sig ett dopp i havet efteråt. Terrängen, ja, vad skall man säga? Om man liknar den vid Gotland så tror jag att man kommer ganska nära. Knotiga tallar, kupering, gropar och mycket detaljer i början av banorna, men lättsprunget.
Avslutningen, dom sista två kontrollerna blev en riktig folkfest. Massor av turister/badfolk avbröt sitt solande och badande för att på åskådarplats (på toppen av sandynerna) följa alla orienterare som virrade omkring bland sanddynerna och letade gropar och punkthöjder. Det missades rejält här.
På bilden syns tävlande som via sandynerna på stranden, tar sig sista biten upp till målet.
Etapp 4
Det blev tufft och varmt när näst sista etappen av O-Ringen avgjordes strax norr om Halmstad. Arenan var placerad vid Kvibille, en känd ostsort vill jag minnas. Hoppas inte osten är lika seg som jag var i benen idag!
Etapp 5
Det blev ännu tuffare och varmare när sista etappen av O-Ringen avgjordes på samma plats som gårdagen. Fantastiskt fin terräng med bok och granskog. Helt rent på marken. Som att springa i en park bitvis. Men rejäla höjder vilket gjorde att fysisk kapacitet kombinerat med smarta vägval blev avgörande.
För oss KIF:are så gick det så här under veckan:
Inger började lite osäkert men sprang upp sig undervecka och lågt stabilt kring 20:e plats. Slutade på plats 19 i sammandraget.
Stig gick lite upp och ner med till slut blev det en bra 36:e plats av 103 som fullföljde.
Erik hängde med Stig första dagen men tog det sedan lugnt och vilade de två sista dagarna.
Hasse körde jämt men gjorde en grov miss på fjärde dagen. Lyckades dock knipa plats 9 av 132 fullföljande.
Benny i samma klass som Hasse hade några misslyckde dagar men kom igen och tog en 45:e plats.
I motionsklasserna visade Meit och Irma på en fin jämnhet. Meit låg dagligen på en 10:e plats och Irma kring 30:en plats.
Kanonbra enligt mitt tycke eftersom deras banor hade en svårighetsgard motsvarede de normala tävlingsklasserna. Dom var föresten de enda av oss som sprang på skalan 1:10 000.
Slutligen så en elog till Carl-Åke i H65M som inte gav upp första dagen utan kämpade sig i mål och därmed fortfarande var med i sammandraget
Så är årets O-Ringen över.
Vi har haft en fantastiskt fin "sommarvecka" med sol och klarblå himmel varje dag och nära till bad.
Nästa år går O-Ringen i Boden. Ryktet säger att arrangören redan nu har fått in ett rekordstort antal anmälningar!
Hasse Kruskopf
(med hjälp av Veteransidan.com)
.jpg?0)
